Lindas bröllop

I helgen var jag i Borås på en av mina finaste vänners bröllop med hennes Krister. Allt var så otroligt vackert... Jag är så otroligt glad att jag var där& delade deras dag. Och jag höll tal, trodde aldrig att jag skulle våga. Men jag ville så gärna göra det.. Och jag fattade mod och gjorde det:

Kära brudpar& gäster.
För alla er som inte känner mig här inte, vilket torde vara de flesta är det jag som är Linda2 iallafall om man frågar Linda1. Hon är ju trots allt ett år äldre än mig så det kan jag väl ge henne. Vi har känt varandra i 7, 8 år nu och delat mycket skoj tillsammans. Vi träffades genom våra tonårsförälskelser, men efter ett tag tog det slut med killarna i fråga. Men Linda& jag, vi hänger ihop än idag. Hon är en tjej som ställer upp i alla väder, inte bara när solen skiner. Jag kommer inte glömma när vi åkte på festival tillsammans och bodde i lervällingen i en vecka, det var tider det ;-) För snart fyra år sedan fick jag höra historien om hur hon hade vart ute& dansat& träffat något snyggt. Och när jag kom från Södertälje& hälsade på nästa gång fick jag träffa underverket i fråga som hette Krister. Ni ska veta att vägen dit inte var spikrak, för Krister spelade svårfångad. Men som tur var, kunde inte heller han motstå hennes charm till slut. Och nu är vi här idag, på denna speciella dag. Jag vill säga att jag är väldigt glad att jag är här idag& delar eran stora dag. Tack Linda för att du är den finaste vän man kan tänka sig, och tack Krister för att du gör våran Linda så lycklig.

Skål för brudparet& må de alltid vara så lyckliga som de är precis nu, idag.

På slutet var det himla svårt, det blev med darrig röst de sista raderna lästes. Kristers mamma kom fram till mig efteråt; Det var så himla fint, jag grät sa hon.. Så gullig..

Hon kunde inte ha fått en bättre man.